att jobba på en gymnasieskola där man är mycket beroende av internet är inte det lättaste...

tur att min elev hade fysik i förmiddags så inte lektionen var beroende av informationssök.

idag är det så åter måndag och funderingar på vad/vilka man vill släppa i sitt liv... saker där hemma är det som av ngon anledning varit svårt att släppa men får fortsätta tvinga mig framåt för jag vill ha en lägenhet som jag kan trivas med...

så jakten på soffbordet får fortsätta iallafall..

på jobbet blir det dessutom jakt på prenumerationsansvarig på sydsvenskan...

skulle bara höra om det finns skolprenumeration och då blir man runt slussad tills man blir yr i huvudet...

men trägen vinner iallafall.

så när det gäller vänner kan man undra hur man ska gå till väga... när ska man inse att det bara var en teaterscen/fasad den var kanske aldrig meningen. för i en vänskap krävs det precis som i ett förhållande att båda 2 eller om det är fler både ger och tar...

jag kan inte bara ge i all evighet då blir jag tom...  då får de som inte visat sitt intresse av att vara vän stå sitt kast till slut... för jag gillar inte att bli illa behandlad...

men ibland dras man med och tror blåögt på en del när de lovar så mycket och poff visade det sig att allt bara var en illusion.   så varför lovar de så mycket om de aldrig hade intentionen att finnas kvar som vän?

mmm det lär jag nog aldrig få reda på..

internetet har iallafall kickat igång igen på jobbet så det underlättar oerhört..

annars hade jag inte kunnat ens blogga idag..

det känns som att det har blivit en skönt utlopp för känslorna...

förhoppningsvis kommer lite mer glädje in snart oxå...

eller det finns det ju redan.. vänner som faktiskt finns där och tänker på en och hör av sig  lite slumpmässigt för att tanken på en dök upp i huvudet..  det känns skönt när man inser att man har lämnat positiva spår hos en hel del..

skönt att inte alla ser en som wicked witch of the west..

ha nu en underbar måndag alladär ute och lämna gärna ett tassavtryck efter du läst...