dagen har varit allmänt tuff med tågförseningar och stressad över att min elev verkligen inte gillar att jobba med svenskan..

en krackelerad skärm på min mobil var ju inte ett plus heller... dock tog jag när jag kom hem och stängde av mobilen.. vilade, varm go dusch och sedan hamnade jag i vardagsrummet med uppstämplade brudpar... får väl se om jag hinner färdigt dem i tid till min kompis... har saknat att skapa men motivationen är inte närvarande så ofta längre.. vill hellre försöka vara social.. har suttit hemma så mycket i mitt liv så nu är jag så himla rastlös och inte vet vilken fot jag ska stå på.

får se om jag kan fortsätta motionsvågen iallafall. får dessutom försöka lägga mig i tid..

sov gott alla därute

mm förra året pga känslor tog visst mitt bloggande fart. denna blogg som mest var tänkt till kreativitet har nu blivit min dagbok och terapi för att fåut tankar och känslor..

känns svårt men just nu känns det som att jag ska undvika att fästa mig för mycket vid människor för det gör bara ont att förlora dem... svårt när en del är jätteomtänksamma. men en del är vandrande bomber som poof försvinner ur ens liv... jag har en väninna som är lite så.. ibland kan jagvara mig själv ibland inte.. känns som att det lätt blir att jag väntar i omgångar på att hon skaförsvinna ett tag när hon tröttnat på en ett tag.. när man inte gör och tänker på rikgtigt rätt sätt pga att jag vet att jag lätt kan fastna i vissa tankar.. nu verkar detsom att det en en gång är dags för en ny sådan paus.

det är då jag känner att jag önskar att jag har fler tjejkompisar.. hitta sådan man kan umgås med och få vara mig själv... det lär ta tid...

inte så lätt när man är vuxen, då har de flesta redan fasta nät som inte går att rubba på...

men en sak som jag börjar fundera på nu är en eventuell danskurs iallafall. antingen salsa om jag lyckas få med någon eller en annan typ av dans som jag inte är beroende av att ha med någon.

det börjar ju bli dags att göra saker för min skull.

denna helgen har jag barnen så vet inte om det blir så mycket då. behöver mest få undan julen och städa i helgen...

visst ja, skall bli färdig med att posta mitt kort som jag gjort till min vän som fått en supersöt bebis..

sedan när hon fått det kan jag förhoppningsvis lägga upp det här oxå..

nä nu är rasten slut dags att dyka in i kristendomen igen.

ha det gött alla därute

tankar virvlar i mitt huvud som vanligt. möten jag gör samtal jag upplever.. har ju trots allt haft en trevlig dag med en fika med en jätte trevlig tjej..

jag borde vara energifylld men känner mig så himla tom.

som om desto mer jag försöker bli hel desto mer splittras jag upp. förstår inte vad som händer i mitt huvud längre. jag längtar iväg något fruktansvärt... till en annan värld annan dimension där man kan få leva ett harmoniskt liv och inte behöver känna en press över att leva sitt liv på ett visst sätt. jag saknar personer. saknar min mamma och syster

saknar enkelheten från när jag läste i växjö. undrar varför vissa familjer måste drabbas så jävla hårt när det gäller sjukdomar. min syrra vad hade hon gjort för att förtjäna den smärta som hon gick igenom.. medans vissa bara dansar genom livet..  min familj har fått gå igenom så mycket smärta och inget jag kunde göra för att läka någon av dem. inget jag kunde säga till mamma dagen innan hon dog fick henne att orka kämpa mer. hon hade fått kämpa mer än så många.. att se sin dotter dö i förtid.. en son som är speciell och har/hade vredesutbrott i mängder. en son som fick bra jobb men trots allt haded svårt att ta tag i saker.. relationer..

jag den yngsta dottern.. som är så vilsen.. den glada som trots allt har lätt för att snacka med folk men ändå rädd för att ta mig ut ibland folk. för jag vill lära känna människor samtidigt som min inre demon säger stopp du kommer bara bli sårad, eller klanta bort det. för nu  när du bryr om folk då försvinner de. .. vill dra mig undan ge upp, men något gör att jag fortsätter... finns det någon mening med att jag fortsätter kämpa om det ändå känns som att jag dras ner mer och mer. skulle verkligen behöva en omformatering/omprogrammering av huvudet. få rensat ut alla negativa tankar och in me positiva.. dessutom en utrensning här hemma.. men jag vet inte var jag ska börja.. vad behöver jag egentligen ha kvar av mitt förflutna.. vad är bara cancerogent och vad är bra..

phew.. kändes skönt att få rensa skallen från alla tankarna. tömma av de onda hemska tankarna...

nu får vi se om jag kan försöka skapa istället...

har ju ett kort som jag behöver göra för ett nytt fint liv..

en vacker liten pojke kom ju till denna världen idag. må den bli övervakad av skyddsänglar så den inte behöver uppleva så mycket smärta i sitt liv...  jag tror att han kommer få en bra start iallafall för han har skapats av 2 väldigt kärleksfulla och omtänksamma personer.

lycka till vännen min om du läser det här..

en supertrevlig eftermiddag med en jättetrevlig kvinna som förhoppningsvis kan bli en ny kompis...

trots att min dotter härjade rundor gick det bra.. hon hittade tom en lekkompis där.. stötte ju på ett par som hade en tös där som min dotter till slut började leka med..  fick tom snacka både lite engelska och spanska..

dock vågade jag aldrig byta telnr.. synd kanske.. hade gärna tränat upp min spanska.. men vem vet bara jag vågar mig ut lite mer så löser det sig nog...  och du mr blue eye tack för att du tror på mig och ser mig.. jag vill göra det jag kan för att läka de sår jag kan hos dig...

tankarna har snurrat i huvudet ömsom ledsen ömsom glad.

nya bekantskaper som känns så osäkra.. men en som är så fantastiskt förstående så det känns overkligt att personen finns i verkligheten.. Tack för att du E kommit in i mitt liv om så bara tillfälligt så är jag glad att få lära känna en liten bit av dig.

andra vänner som kommer fram och tillbaka i mitt liv finns det såklart oxå.

jag kämpar på och i söndags var jag ute och promenerade med en jätte trevlig kille och hans väninna.. helt vanliga människor som det var skönt att bara få promenera och lyssna på deras samtal. det finns så många fina människor inte bara rötägg därute..

och nu virvlar det dessutom i huvudet eftersom mn kollega har messat mig ikväll.. nu är värkarna på g... jag håller mina tummar för dig vännen min. det är en stor resa och äventyr som tar sin början nu... det är ju snart 9 år sedan min grabb föddes.. kommer fortfarande ihåg attdet var kallt och höga snödrivor, soligt och vackert.. men brr kalllt.

man må vara arg på sina barn och förbanna dem ibland men jag älskar mina 2 trollungar trots allt.

det är bara att ibland känns det som att jag inte riktigt räcker till.

nä nu är det bäst jag slutar skriva.. ser framemot att få en bild på lillpyret imorgon förhoppningsvis...

sov gott alla ni därute..

jag hör dina ord , läser dem och ser dina ögon. Dina ord och din själ är så vacker.

jag vill blunda och låta mig älskas och älska med dig men min hjärna vet att det inte är rätt. den väljer att tycka att du inte är fysiskt attraktiv. Det gör ont, för dina ord berör mitt hjärta och själ att veta att inte du heller är menad för mig.

Fastän jag vet att jag äntligen hade kunnat känna mig helt trygg med dig i min närhet. du visar verkligen på hur underbar en man kan vara. men du är menad för en annan kvinna. Jag kommer finnas på din väg att hitta henne och du på min väg att hitta honom. under den resan kommer vi lära oss mycket om både varandra och livet, för tro mig dig vill jag inte förlora som vän. jag önskar att jag kunde läka alla dina sår men det kan jag inte. jag kan lindra viss smärta och förhoppningsvis få dig att skratta.

jag är glad att du kom in i mitt liv. Tack för att du finns och lyssnar

ibland är livet inte lätt. tankarna snurrar runt runt i huvudet just nu.  det hade varit skönt med en avstängningsknapp ibland.. 

julen har passerat och det är snart dags för nyår. jag får bara säga och önska att 2015 må bli ett så mycket bättre år än det här tuffa året 2014. Jag vill bli starkare både menatlt och fysiskt så jag antar att jag inte bör skjuta upp träningen något mera..  mina tankar som jag skriver här är ju bara några i mängden av allas bloggar därute en droppe i havet.

men det är terapi för min själ att skriva. Förhoppningsvis kan jag även hitta tillbaka till mitt kreativa skapande oxå..

det har jag saknat jättemycket.

ett kort inlägg får det bli här för imorgon är det jobb igen och det börjar bli sent.

Sov gott alla därute

i feel so lost,don´t know where to begin. my heart bleeds. my tears are falling. my soul is splitting. i want to run away and get a new start a new beginning. because it feels like i am at a battlefield and whatever i do i will loose. it hurts like hell to stand alone but no use in letting anybody get close. Because it will only hurt like hell to loose them. I already lost so many in my life that got close by. some just moved some died, but some just used me and went away.

I wish I were stronger, i wish i could hit back. to kind of punish those who hurt me like hell. but all the time life should be like jesus said turn your other cheek.. i´m not as strong as martin luther king jr. i so want revenge on the people that hurt me the bad way. but no it will never happen. i´m to bloody kind.

I want to get strong as she in frost, the queen but i do need love in my life again. i dont want to freeze my heart to survive in this cold cold world. i want to grow stronger to take care of my fears. to travel beyond my fears and limits.

But how will i manage to do that, how can my poor soul heal. How do one get fierce and can fight and win at the battlefield without loosing everything one care about. time will tell and hopefully time will heal my wounds that may not be visible to the eyes but has scarred my heart and soul.